Likabehandlingsprincipen i bostadsrättsföreningar – vad gäller?

Likabehandlingsprincipen

  • i bostadsrättsföreningar

 

Varför bör jag läsa detta?

 

Som bostadsrättshavare så påverkas du dagligen av de beslut som fattats av såväl styrelse som föreningsstämman. Det kan röra allt från större reparationer till återvinningsstationer och parkeringsplatser.

 

Eftersom likabehandlingsprincipen, är en associationsrättslig princip, som kommer till uttryck bl.a. i 7 kap. 16 § lagen om ekonomiska föreningar, som gäller i såväl aktiebolag som bostadsrättsföreningar, ska tillse alla medlemmar en viss grad av skydd mot majoriteten så är det bra för dig som bostadsrättshavare att åtminstone ha en uppfattning om vad den är.

 

Vad är likabehandlingsprincipen?

 

Likabehandlingsprincipen är i grunden precis vad det låter som. Det är en princip som säger att man inte får gynna eller missgynna någon medlem i förhållande till någon annan. Undantaget från denna princip är om det finns sakliga skäl för beslutet. Exempelvis kan föreningen dra in fibernät i huset även om någon eller flera medlemmar uttryckt att dom inte kommer använda fibernätet.

 

På samma sätt kan föreningen använda ett system med jämt fördelade sophämtningskostnader trots att lägenheterna slänger olika mycket soppor.

 

Vem ansvarar för att likabehandlingsprincipen efterlevs?

 

Den som fattar ett beslut är skyldig att fatta ett beslut som inte står i strid med likabehandlingsprincipen. Det är alltså styrelsen som är ansvarig för likabehandlingsprincipens efterlevnad vad gäller styrelsebeslut och på samma sätt föreningsstämmans ansvar för föreningsstämmobeslut.

 

Vad gör jag om jag anser att jag missgynnats i föreningen?

 

Om du anser att ett beslut strider mot likabehandlingsprincipen så bör du i första hand vända dig till den som fattat beslutet. Detta är lättare vad gäller styrelsebeslut än föreningsstämmobeslut. Om du anser att styrelsen fattat ett felaktigt beslut kan du också ta frågan till föreningsstämman. Stämman hålls normalt sätt bara en gång per år. Om du anser dig felbehandlad av föreningsstämman kan det fortfarande finnas anledning att ta upp frågan med styrelsen som kanske kan tänka sig att tillkalla en extra stämma för att reda ut saken.

 

Om du inte får gehör för ditt klagomål hos beslutsfattaren måste du som enskild medlem ta frågan vidare till tingsrätten. Det kan bli en omfattande process med en dyr prislapp för den förlorande parten, varför frågan sällan hamnar i domstol. Det är därför fördelaktigt att först försöka reda ut saken inom föreningen.

Önskar du som bostadsrättshavare ändå driva frågan vidare till domstol vill vi råda dig att anlita ett ombud. Rättsfrågor rörande allmänna principer blir snabbt komplicerade.